Att vara utvald

Skrivpuff: Pusselbit

Alliana känner att hon börjar närma sig den sista pusselbiten. Hon har känt sig som en sådan där tystlåten, hummande detektiv. Hummande liksom för att bekräfta att tankarna flyter rätt väg.

Det är fyra månader nu sedan den där pojken dök upp hos Kronkvists. Från första ögonblick hon såg pojken kände Alliana att “här är det något som inte stämmer”. När så starka känslor tränger på vet Alliana av erfarenhet att dessa inte ska förskjutas utan bejakas.

Sedan dess har pojken ständigt varit närvarande. Var kom han ifrån? Vilken historia kan en liten – drygt två-årig – pojke bära på? Hur hade han hamnat hos Kronkvists? Kronkvists kunde hon ju inte fråga. Det gör man bara inte!

Alliana hade fått en ingivelse att köpa Allers. Veckotidningar var inget som hon läste mer än kanske hos tandläkaren. Nästan genast hade hon suttit försjunken i en av livsberättelserna. Det var en kvinna – en älskarinna till traktens ledande politiker – som berättade om sitt liv. Hon hade mist sin lille älskade son. Ja, hon hade månat så mycket om sin son att det gått ut över kärleksrelationen. Politikern var inte alls nöjd och hade försökt övertala henne att adoptera bort pojken.
– Dessa märkliga synkroniciteter, hade Alliana tänkt. De lyfter vardagen till en ny dimension och funderingarna som följer kan bli svindlande spännande. Bara att ta emot, konstaterade Alliana och njöt av att ha blivit “utvald”.

Alliana hade startat sökandet efter kvinnan genast när hon läste att pojken hade försvunnit spårlöst. Det hade hänt i lekparken när mormodern skulle ha uppsikt.

Men inte lämnade Allers ut uppgifterna så Alliana hade skrivit till kvinnan genom Allers. Långt om länge hade hon fått svar. De hade sedan brevväxlat ett tag och båda hade funnit en genuin vänskap genom brevväxlingen. Nu skulle de träffas för första gången och Alliana hade bestämt sig för att berätta. Hon visste bara inte hur.

Advertisements

Author: *blogfia*

Sometimes I like what I see – then I shoot! – Sometimes I don't like what I see – then I shoot too!

4 thoughts on “Att vara utvald”

Thanks for visiting!

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s